Vilken betydelse hade efoden?

Fråga: ”Vad var efodens betydelse?”
Svar: Efodet har i Gamla testamentet två betydelser. I en grupp av passager betyder det ett plagg; i en annan, mycket troligen en bild. Efodet kallas klädesplagg i prästförordningarna som en del av översteprästens officiella klädsel. Den skulle vara gjord av trådar ”av blått och lila, av scharlakansrött och fint tvinnat linne” och broderade med guldtråd ”med listigt arbete” (2 Mos 28: 4; 29: 5; 39: 2; 3 Mosebok 8: 7 ).
Efoden hölls ihop av en bälte av liknande utförande sydd på den. Den hade två axelstycken, som, som namnet antyder, korsade axlarna och var tydligen fästa eller syda i efoden framför. Vid klädsel fästes axelbitarna i ryggen till efodens två ändar. Ingenting sägs om plaggets längd. Vid den punkt där axelbitarna sammanfogades i fronten ”ovanför bältet” sys två gyllene ringar på vilka bröstskölden var fäst. , som alla tillhör de historiska böckerna. Det är säkert att ordet här inte kan hänvisa till ett plagg. Detta framgår av domarna 8: 26–27, där det antecknas att Gideon tog från ismaeliterna, som var midianitiska allierade, gyllene örhängen, som väger 1700 siklar guld och gjorde en ”efod av den och lade den i sin stad, till och med i Ofra,” där den dyrkades av hela Israel. I domarna 17: 5 gjorde Mika en efod och terafim eller avgud till sin helgedom. Den mest naturliga slutsatsen från alla dessa passager är att ”efod” här betyder en bild som sattes upp i helgedomen, särskilt eftersom ordet citeras med terafim, som utan tvekan hänvisar till snittbilder (Hosea 3: 4). Slutsatsen är att efoden i dessa fall hänvisar till en bärbar idol. Vissa forskare har föreslagit att sambandet mellan idolen och plagget är att idolen ursprungligen var klädd i ett linneplagg, och termen efod kom gradvis att beskriva idolen som en hela.