Typer av marknadsstrukturer
Som vi har sett har definitionen av en marknad inom ekonomin ett mycket brett omfång. Så förståeligt nog är inte alla marknader lika eller liknande. Vi kan karakterisera marknadsstrukturer utifrån konkurrensnivåerna och dessa marknadars karaktär. Låt oss studera de fyra grundläggande typerna av marknadsstrukturer.
Typer av marknadsstrukturer
En mängd olika marknadsstrukturer kommer att prägla en ekonomi. Sådana marknadsstrukturer hänvisar i huvudsak till graden av konkurrens på en marknad.
Det finns andra faktorer som avgör marknadsstrukturer, såsom varornas och produkternas natur, antalet säljare, antalet konsumenter, arten av produkten eller tjänsten, skalfördelar etc. Vi kommer att diskutera de fyra grundläggande typerna av marknadsstrukturer i vilken ekonomi som helst.
En sak att komma ihåg är att inte alla dessa typer av marknadsstrukturer faktiskt finns. Några av dem är bara teoretiska begrepp. Men de hjälper oss att förstå principerna bakom klassificeringen av marknadsstrukturer.
( Källa: BusinessJargons)
1] Perfekt konkurrens
I en perfekt konkurrensmarknadsstruktur finns det ett stort antal köpare och säljare. Alla säljare på marknaden är små säljare i konkurrens med varandra. Det finns ingen stor säljare med något betydande inflytande på marknaden. Så alla företag på en sådan marknad är pristagare.
Det finns vissa antaganden när man diskuterar den perfekta konkurrensen. Detta är anledningen till att en perfekt konkurrensmarknad i stort sett är ett teoretiskt koncept. Dessa antaganden är följande,
- Produkterna på marknaden är homogena, dvs de är helt identiska
- Alla företag har bara motivet till vinstmaximering
- Det finns fri inträde och utträde från marknaden, det vill säga det finns inga hinder
- Och det finns inget begrepp om konsumenternas preferenser
2] Monopolkonkurrens
Detta är ett mer realistiskt scenario som faktiskt inträffar i den verkliga världen. I monopolkonkurrens finns det fortfarande ett stort antal köpare såväl som säljare. Men de säljer inte alla homogena produkter. Produkterna är likartade men alla säljare säljer något differentierade produkter.
Nu har konsumenterna preferensen att välja en produkt framför en annan. Säljare kan också ta ut ett marginellt högre pris eftersom de kan ha viss marknadsstyrka. Så säljarna blir prissättarna i viss utsträckning.
Till exempel är marknaden för spannmål en monopolkonkurrens. Produkterna är alla lika men lite differentierade när det gäller smak och smak. Ett annat sådant exempel är tandkräm.
3] Oligopol
I ett oligopol finns det bara ett fåtal företag på marknaden. Även om det inte finns någon klarhet om antalet företag anses 3-5 dominerande företag vara normen. I fallet med oligopol är köparna mycket större än säljarna.
Företagen konkurrerar i det här fallet antingen med en annan för att samarbeta tillsammans, de använder sitt marknadsinflytande för att fastställa priserna och i sin tur maximera deras vinster. Så konsumenterna blir pristagarna. I ett oligopol finns det olika hinder för inträde på marknaden och nya företag har svårt att etablera sig.
4] Monopol
I en monopolform av marknadsstruktur finns det är bara en säljare, så ett enda företag kommer att kontrollera hela marknaden. Den kan ställa in vilket pris som helst eftersom den har all marknadsstyrka. Konsumenter har inget alternativ och måste betala det pris som säljaren har fastställt.
Monopol är extremt oönskade. Här tappar konsumenten all sin makt och marknadskrafterna blir irrelevanta. Ett rent monopol är dock mycket sällsynt i verkligheten.
Lös fråga om marknadsstrukturer
F: Cellindustrin är ett exempel på vilket av följande?
- Monopolistisk konkurrens
- Monopol
- Perfekt konkurrens
- Oligopol
Ans: Det rätta alternativet är D. I mobilindustrin finns 3-5 dominerande företag (Airtel, Vodafone, Jio etc). Det här är prissättarna. Och konsumenterna har ett begränsat val mellan dessa få val.