Topp 20 största kanadensiska band
av Madison McSweeney
Blue Rodeo
Toronto-rockarna har släppt femton originalalbum sedan de bildades 1984 och vann tolv JUNO Awards. Deras album 5 dagar i juli 1993 blev 6x platina med välkända låtar ”Hasnt Hit Me Yet”, ”5 Days in May” och ”Til I Gain Control Again.” De infördes i Canadian Music Hall of Fame 2012.
Foto: Blue Rodeo via Facebook
Aprilvin
Halifax-rockarna är ansvariga för stenkalla klassiker som ”Oowatanite”, ”I Like to Rock”, power balladen ”Just Between You and Me”, och deras episka omslag av ”Sign of the Gypsy Queen ”och” You Could Have been a Lady. ” Med dussintals kartläggningssinglar har de varit kanadensiska radioklammer sedan början av 1970-talet och bröt sig in i USA med låtar som ”Roller1.”
Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/April_Wine#Gold_and_platinum_years Foto: April Vin via Facebook
Odds
De kvicka Vancouver-alt-rockarna har en repertoar av låtar som offbeat som deras namn. Quirky spår som ”Eat My Brain”, ”It Falls Apart” och ”Someone Who Is Cool” är kanadensiska radioklammer. Deras satiriska ”Heterosexual Man” var känd för sin musikvideo, där komedietruppen The Kids in the Hall spelade huvudrollen.
Som The New Odds bidrog de också med temat för slutkrediter för den populära sitcom Corner Gas (”My Happy Place ”).
Foto: Oddsen via Facebook
Voivod
Quebec thrash metal ikoner är kända för sin experimentella stil och paranoida, science fiction-tema texter. Deras album Nothingface från 1989 fick kritikerros och slog 114 på Billboard 200 Charts. Deras album The Wake 2018 utsågs till årets Metal / Hard Music Album vid JUNO Awards 2019.
Foto: Voivod via Facebook
Bandet
Bandet bildades i Toronto och var en av de viktigaste rockgrupperna på 1960- och 1970-talet. Efter att ha börjat som Bob Dylans backingband gjorde gruppen sig ett namn med ikoniska låtar som ”The Weight” och ”The Night They Drove Old Dixie Down.” Deras avskedsutställning från 1974 var föremål för Martin Scorseses konsertfilm The Last Waltz.
Foto: The Last Waltz via The Band, Facebook
Juli-samtal
Känd för sin hårda fusion av alternativ, blues och rock-n-roll, liksom den elektrifierande, konfronterande kemin mellan huvudsångarna Peter Dreimanis och Leah Fay July Talk är ett av Kanadas mest spännande unga band.
Deras singel ”Push + Pull” från 2016 blev nummer ett på de kanadensiska hitlistorna, och de har knäckt de tio bästa med ”Guns + Ammunition” Beck + Call, ”” Lola + Joseph, ”och” Picturing Love. ” De spelade det senare spåret vid JUNO Awards 2017, två år efter att ha tagit hem årets alternativa album för sin självbetitlade debut.
Foto: Juli Talk via Facebook
Bachman-Turner Overdrive
Med en rad träffar i mitten av 1970-talet ansvarar Bachman Turner Overdrive för några av de mest igenkännliga riffen i kanadensisk rock ”Let It Ride”, ”Takin Care of Business”, ”Roll on Down the Highway” och ”Hey You,” slog alla de fem bästa i Kanada, och ”You Aint Seen Nothin Yet” slog nummer en på både kanadensiska och amerikanska sjökortet.
Foto: BTO via Facebook
Loverboy
Calgarys Loverboy var ett av Kanadas mest framgångsrika band på åttiotalet. Låtar som ”Turn Me Loose”, ”Workin For the Weekend” och ”Lovin Every Minute of It” var stora hits på båda sidor om gränsen.
Foto: Loverboy via Facebook
Marianas Trench
Marianas Trench frontman Josh Ramsey producerade Carley Rae Jepsens megahit ”Call Me Maybe”, om du vill ha en indikation på låtskrivande färdigheter bakom denna kameleontiska poprockgrupp. Marianas Trench-låtar smälter in oemotståndliga krokar och kvicka texter med rå känsla och djupgående berättande. De är också ett av få band nuförtiden som håller konceptalbumformatet vid liv.
Foto: Madison McSweeney
Rough Trade
Rough Trade var en av de mer konfronterande handlingarna på Toronto New Wave-scenen, med synth-rock som bakgrund för låtar om passion, lust och kontroll. Deras uppriktiga skildring av attraktioner av samma kön i låtar som ”High School Confidential” och ”All Touch” var banbrytande; sångare Carole Popes status som en queer-ikon cementerades av hennes komo i säsong 2 av Transparent och gick med i Peaches för en duett av ”Lesbiska i skogen.”
Foto: Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0
Barenaked Ladies
Med sin varumärkesblandning av glädje och melankoli, den knäppa poprock besättningen har uppnått internationell framgång och sålt över 15 miljoner skivor. Motormunna singlar som ”If I Had a Million Dollars” och ”One Week” är fåniga läckerheter som tilltalar både vuxna och barn, men deras bästa låtar (”Brian Wilson,” ”The Old Apartment”) skar humor med inslag av sorg.
De har också släppt ett julalbum och en barnplatta och skrivit och spelat in den vetenskapliga temalåten för hit-sitcom The Big Bang Theory.
Foto: Barenaked Ladies via Facebook
Arcade Fire
Arcade Fires Årets album Grammy-seger för The Suburbs var en kupp tillbaka 2011. Deras internationella slagkraft har bara vuxit genom åren tack vare deras soniskt dynamiska, tematiskt intressanta album och imponerande liveframträdanden.
Foto: Commons Attribution-Share Alike 3.0
Arkells
Para ihop sina smittsamma rocksångar med bekännelse ( och ofta politiska) texter, den här JUNO-vinnande femdelarna plockar upp var Höften slutade. Hamilton-rockarna har också fått ett rykte som en av de bästa live-handlingarna runt, vilket ger elduppträdanden till fullsatta arenor och små college-folkmassor.
Foto: Madison McSweeney
Mätvärde
Jag tycker att det var den provocerande frågan (”Vem skulle du hellre vara, The Beatles eller Rolling Stones?”) i hjärtat av signaturlåten ”Gimme Sympathy” som gjorde 2009: s Fantasies till en break-hit för Metric. Naturligtvis var Toronto-fyren indie-älsklingar långt innan, av goda skäl; utforskar anslutning och alienation med en fusion av passionerad alternativ rock och isig nyvåg, de är fortfarande ett av Kanadas coolaste band.
Foto: Madison McSweeney
Nickelback
Med ett muskulöst post-grunge-ljud och klumpiga texter som skulle få Motley Crue att rodna, är pojkarna från Hanna, Alberta Kanadas mest pålitliga källa för rock-n- rulla barnbrännare.
Det har länge varit modernt att förakta Nickelback – men det har inte hindrat dem från att sälja miljoner konsertbiljetter och över 50 miljoner skivor. För att inte tala om dussintals framgångsrika singlar inklusive ”Photograph”, ”How You Remind Me” och ”Burn it to the Ground.” Miljontals fans kan inte ha fel.
Foto: Nickelback via Facebook
Stora stora havet
De älskade folkrockarna bildades i St. John, Newfoundland, och förde traditionella östkustmusik till massorna i tjugo år.
Foto: Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0
Billy Talent
Mississauga-punkarna har blivit trippel platina, vunnit sju JUNO och tio MuchMusic Video Awards och skrivit några av de mest övertygande rocklåtar under de senaste två decennierna. Billy Talent är ett av de sällsynta banden som blir bättre och bättre med varje album.
Foto: Billy Talent är ett av de sällsynta band som blir bättre och bättre med deras tidiga arbete. Madison McSweeney
The Guess Who
Bandet som introducerade världen för Randy Bachman och Burton Cummings, känd för sina ikoniska hits som ”American Woman”, ”Laughing,” ”Share the Land,” och Wolfman Jack hyllning ”Clap for the Wolfman.”
Foto: Michael Borkson
The Tragically Hip
The Tragically Hip är ett av de mest tydliga kanadensiska banden genom tiderna, en publiktrevlig rockradioklammer som aldrig var rädd för att se in i vårt nationers mörka hjärta. I ikoniska hymner som ”Wheat Kings” och ”Locked in the Trunk of a Car” tacklade bandet allt från våld och terrorism till kolonialism och felaktig övertygelse. Under sin över 30 år långa karriär samlade de 9 nummer 1-album i Kanada och 16 JUNO-utmärkelser, och deras legendariska slutspel (bara några månader efter frontman Gord Downies terminala hjärncancerdiagnos) stoppade hela landet. / p>
Foto: Creative Commons Attribution 2.0
Rush
The Toronto prog trio är kanske inte allas kopp te, men de som älskar Rush älskar verkligen Rush. Förutom hårdrockklassiker som ”Tom Sawyer” och ”Limelight”, kom bandets produktion från spännande konceptalbum till kyliga new wave-singlar som ”Subdivisions” och ”Time Stand Still.” Musiknördar kunde inte låta bli att beundra de virtuosa talangerna av trummisen Neil Peart, gitarristen Alex Lifeson och sångaren / basisten Geddy Lee, och generationer av utstängda och felaktiga såg lite av sig själva i Pearts introspektiva texter.
Foto: Enrico Frangi