The Other Type of ”Apostrophe
Vad man ska veta
Som en litterär anordning hänvisar apostrof till ett tal eller en adress till en person som inte är närvarande eller till ett personifierat objekt, till exempel Yoricks skalle i Hamlet. Det kommer från det grekiska ordet apostrephein som betyder ”att vända sig bort.”
Du är redan bekant med skiljetecknet som kallas apostrof. Det används främst tillsammans med en s för att ange innehav (som i Joes bil) eller i sammandragningar för att stå i bokstäver som elideras (som i inte eller du).
Apostrophes Annan användning
Om du studerar drama eller retorik kommer du att känna till en helt annan uppfattning om apostrof – det vill säga att hålla ett tal eller en adress till en frånvarande person eller en sak som är personifierad (som döden).
När Kärlekens lek börjar, står hon spänd och utmattad på verandaen, omgiven av röd, rullande himmel, drar på sig en cigarett och stirrar in i tomrummet . Hon talar högt ett brev som hon skriver till någon som heter Ruby, vacklar sedan, vänder papperet och börjar skriva till Gud istället. (Kärlekens pjäs har en epigrafi från Alice Walkers The Color Purple, och romanens inflytande är närvarande hela tiden, särskilt i Olivias apostrofer till Gud.)
– Sara Holdren, gam, 15 oktober 2018
”Trophe or not” trophe
En vanlig citat av apostrof inträffar i William Shakespeares Hamlet, när Hamlet stöter på skallen till narren Yorick, som har grävts upp. ”Ak, stackars Yorick!” säger han och kallar sin gamla vän ”en kille av oändlig skämt. Han vänder sig sedan tillbaka för att adressera Yorick via skallen:
Ham. Var är dina gibes nu? dina gambolar? dina låtar? dina blixtar av glädje, som inte brukade sätta bordet på ett vrål?
– William Shakespeare, Hamlet
Apostrof kan bestå av att man talar till ett livlöst objekt – till exempel hur Tom Hanks karaktär adresserar den volleyboll som heter Wilson i filmen Cast Away (2000). Det kan förekomma som en talesätt, som i den gamla reklamslogan ”Calgon, ta mig bort!”
Ursprunget till ”Apostrophe”
Orden för både skiljetecken och den dramatiska anordningen kommer från ett grekiskt verb, apostrephein, vilket betyder ”att vända sig bort.” Men de tog lite olika vägar på väg till engelska, med den dramatiska anordningen som passerar genom latin och skiljetecken genom sen latin och franska.
Adjektivet apostrofisk avser den dramatiska anordningen:
”Tretton sätt att titta på en kyckling” skrevs tydligen med en total brist på ironi. Den innehåller en stroff full av apostrofisk uppmaning till köttersättningar: ”Åh soja” kyckling, var är dina ben? / Var ska jag få buljong, rik på mineraler? / Å soja ”kyckling”, var är ditt fett? / Utan judisk penicillin, hur man kan bota min mans kallhet? ”- Kathleen Alcott, The New Yorker, 22 juni 2015
Verbet strephein, vilket betyder ”att vända” på grekiska, finns med andra ord som avser retorikens konst. En är anastrof (inversionen av den vanliga syntaktiska ordordningen för retorisk effekt), ofta kallad Yoda-speak, för den saga Star Wars-karaktären som är känd för att tala i objekt-subjekt-verb-syntax. Ett exempel kommer från Charles Dickens David Copperfield (1848): ”Talent, Mr. Micawber har; kapital, Mr. Micawber har inte.” Epistrophe är upprepning av ett ord eller uttryck i slutet av på varandra följande fraser, satser, meningar eller verser (som till exempel Abraham Lincoln ”av folket, av folket, för folket”). Och vi skulle vara tveksamma om vi tog inte upp katastrof, vilket för de flesta betyder ett fullständigt misslyckande eller katastrof, men i teatern hänvisar det till den slutgiltiga åtgärden som fullbordar upprullningen av en dramatisk plot.
Och medan vi hatar att avsluta vår artikel om apostrof om en sådan katastrofal vändning, det är pauserna.
Vill du ha mer? Läs vår lista över vanliga retoriska enheter!
