Papperstillverkning / pappershistoria
Ytterligare mekanisering och utveckling av papperstillverkning Redigera
En viktig uppfinning gjordes omkring 1670 och kallades ”Hollander”. Denna maskin förbättrade fibermalningsprocessen mycket och gjorde det därför möjligt att använda andra fibrer än bomull från trasor. Nu kan även (gamla) rep och fiskenät användas. Detta ökade tillgången på råvaror mycket.
1744 upptäcktes klorblekningskarakteristiken och i slutet av 1700-talet användes denna kunskap för att bleka bomull, råmaterialet för papper.
Uppfinningen av pappersmaskinen i slutet av 1800-talet ökade mekaniseringen av papperstillverkningen ytterligare och ökade därför produktionskapaciteten. Donkin i England och Robert i Frankrike utvecklade de första pappersmaskinerna. Mongolfier och Fourdrinier utvecklade konceptet vidare; en maskin med formningssektion (våt ände), pressdel och torktumlare utvecklades. Pappersmaskinerna som används idag har fortfarande en liknande uppbyggnad, så att dessa maskiner fortfarande kallas Foudrinier-maskiner.
1806 var en annan viktig uppfinning dimensioneringen av papperet. För att förbättra ett pappers skrivegenskaper måste du ändra storlek på papper. Fram till 1806 gjordes detta med animaliskt gelatin. Denna process ersattes med aluminiumsulfat och kolofoniumstorlek.
Omkring 1845 blev det möjligt att använda fibrer från trä. Tyska Friedrich Gottlob utvecklade en process för att frigöra fibrerna från trä med ett sliphjul. Utvecklingen av alternativa råvarukällor stärktes av den bristande tillgången på trasor och samtidigt ökad efterfrågan på papper. Papper tillverkat av slipmassa i sten hade mer gulfärgning på grund av förekomsten av lignin, så att kvalitetspapper fortfarande framställdes av trasor.
I slutet av 1800-talet utvecklades en blekningsprocess i Skandinavien, vilket gjorde det är möjligt att avlägsna lignin från stenved. Pappersgulningen minskade mycket på grund av denna process, så att bomullsfibrer från trasor tappade sin betydelse som råmaterial för papper. hastigheten och kvaliteten på det producerade papperet ökade. Användningen av processtyrning och mätning som började på 60-talet möjliggjorde ytterligare förbättringar.
Omkring 1985 gjordes ytterligare en viktig utveckling inom blekningstekniken för fibrer. Först ersattes blekning med klor med blekning med klorater och klordioxid (Elementary Chlorine Free = ECF) och därefter utvecklingen av blekningsprocessen utan användning av klorinnehållande medel, som ozon, syre och peroxid (Totally Chlorine Free = TCF).