Mexikansk X-slättare: Bollar, nötter och avokado

Ibland stöter jag på ett meme eller ett smirande socialt inlägg som hävdar följande:

”Avokado kommer från aztekernas ord för testikel. ” : otäck snicker:

Och jag är som, ”WTF? Nej, güey, absolut inte. Gah. ”

Föreställ dig lite schlub om fem hundra år från nu och fnissade till de engelska orden ”bollar” och ”nötter.”

”Holy crap, amerikanerna utnämnde sin favoritsportutrustning och en proteinrik mat efter testiklarna! Vilket gäng av konstiga! ”

Tänk dig en samtalspartner:” Nej, kille. Jag läste på nätet att deras ord för dyra ädelstenar kom från det engelska ordet för testiklar: juveler. Galen! ”

Sedan hoppar en smart vän av dem in.” Det är ingenting! På spanska heter de ÄG efter sina testiklar, man. HUEVOS. ”

Jag tror att du får ser du hur freaking dumt det är?

Ja, det fanns antagligen en informell, metaforisk användning av ”āhuacatl” (avokado) för att stå för ”ātetl” (det faktiska ordet för ”testiklar”) .

Men namnet på frukten kom först, människor. Det var inte den ÖVRIGA VÄGEN.

Jag kommer att ge lite mer, sedan etymologitid.

Varför är folx så villiga att tro på den här typen av nonsens? Jag är inte säker, men jag ser – om och om igen – en önskan att antingen 1) höja Nahuas (”aztekerna” och relaterade grupper) och deras språk till något heligt, övermänskligt ideal eller 2) exotisera sin kultur så att den blir lika konstigt och onormalt. Denna vana känns lika irriterande och arrogant som tanken att utomjordingar hjälpte de forntida mayorna att bygga sina pyramider.

Okej, låt oss gräva in. De viktigaste bevisen vi har för den metaforiska användningen är Alonso de Molinas 1571-ordlista över Nahuatl. Alonso fördes till Mexiko 1522, på höjden av erövringen. Han var bara åtta år gammal, så den framtida munkaren tillbringade sina formativa år med att leka med Mexica-barn på gatorna.

Det var då spanska hade börjat förvandla Tenochtitlan till Mexico City, så att spendera all den tiden med enspråkiga Nahuatl-talare gjorde Alonso de Molina flytande … i den typ av språk som barnen på gatan kommer att använda. Sex år senare gick han in i franciskanerklostret i Mexico City.

Så, ja, unga killar gillar d att kalla sina testiklar ”avokado”. Knappast en stark grund för all denna BS-amatöretymologi ser jag ständigt. Sheesh.

Bokstavligen talar alla andra bitar av textbevis ENDAST om avokado som växter eller mat.

Men, wow, så mycket roligare att vara otäck, va?

I verkligheten ”āhuacatl ”Är ett ganska gammalt växtnamn med djupa rötter i Uto-Aztecans språkfamilj.

Det härstammar från en term som redan var vanlig för 5000 år sedan i Proto-Uto Aztecan, talad i vad som nu norra Mexiko och USA: s sydvästra.

* pāwa-

Denna rot innebar troligen ”ek”. Det gav upphov till flera kognater: Cupeño ”páwi-x” (blå ek), Tubar ”amwá-t” (ek) och Guarijío ”awé” (en slags ek). Det finns till och med ett relaterat ord längre norrut, Ute ”pawá-pu” (cederträd).

I Proto-Nahuan, den närmaste förfadern till moderna Nahuan-språk, blev ordet * pāwatl, vilket betyder ”en art av stort träd / avokadoträd. ”

Ordet verkar ha kommit ner till oss ganska mycket intakt som” pagua ”, ett mycket stort utbud av avokado. Intressant,” pahuatl ”i klassisk Nahuatl betydde i stort sett” icke-sur, osöt frukt ”(sur frukt var xocotl och söt frukt tzapotl).

När vi tittar närmare på klassisk Nahuatl ser vi resterna av den tidigare” ek ”som betyder * pawa-. Avokadoträdet är ”āhuacacuahuitl” medan det mycket lika ”āhuacuahuitl” betyder ek: dess synonym är ”āhuatl.” Det kan också betyda ”ekollon” (vilket också var ”āhuatomatl”).

Du kan föreställa dig tidiga Nahuas, gå in i centrala Mexiko, möta avokadoträdet och tänka ”Ca āhuacuahuitl ihuān āhuatl iuhqui ”(Det här är som ett ek och ekollon).

Det är inte svårt att se hur det skulle kunna leda till” Ca āhuacacuahuitl īhuān āhuacatl ”(Detta är ett avokadoträd och avokado). *

I slutet av dagen, vänner, namnet på frukten föregår dess anatomiska metaforiska användning i många, många århundraden.

Medan vi håller på med det, nej, ”guacamole” gör INTE betyder ”mosad avokado.” Den kommer från ”āhuacamōlli” eller ”avokadosås.” Det andra ordet i sammansättningen, ”mōlli” (sås), är där den moderna mexikanska spanska skålen ”mullvad” kommer ifrån.

Missuppfattningen kommer från förekomsten av det spanska verbet ”moler” (att mala upp).Men ”grund-upp” grejer fastnar inte ”mullvad” i slutet av det. Titta på dessa olika former: carne molida (nötkött), nuez molida (krossade valnötter), puré de papas (potatismos). Den som har en kortfattad kunskap om spanska skulle få hur dum den folkets etymologi är.

Så sprida ordet. Hipsters äter inte testikelskål. God sorg, gente.

* Det finns en teensdebatt i det språkliga samhället om huruvida āhuacatl kan härledas från eller påverkas av en upplåning från Totonac. Det ändrar dock inte slutsatserna i den här artikeln.

Jag drog från flera källor när jag live-twittrade originalversionen av denna artikel på Twitter: