Heisenbergs osäkerhetsprincip
Svar
\ & = (0,40 \, kg ) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 16 \, \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]
Observera att \ (1 \, J = 1 \ dfrac {kg \, m} {s} \).
Volymen är inte egenskapen som betyder något, utan massa. Så konvertera till massa med densitet.
\
\ & = (2 \ gånger 10 ^ {- 3} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 8 \ gånger 10 ^ {- 2} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \]
\
\ & = (9,1 \ gånger 10 ^ {- 31} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 3,6 \ gånger 10 ^ {- 29} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]
Ett exempel som kan användas är ett glas vatten i en kopphållare inuti en rörlig bil. Detta glas vatten har flera vattenmolekyler som var och en består av elektroner. Vattnet i glaset är ett makroskopiskt objekt och kan ses med blotta ögat. Elektronerna upptar dock samma utrymme som vattnet, men kan inte ses och måste därför mätas mikroskopiskt. Som nämnts ovan i inledningen orsakar effekten av att mäta en liten partikel en förändring i dess momentum och tid i rymden, men detta är inte fallet för det större objektet. Osäkerhetsprincipen har alltså mycket större betydelse för elektronerna snarare än det makroskopiska vattnet.
- Chang, Raymond. Fysisk kemi för biovetenskap. Sausalito California: University Science Books, 2005.
- Mortimer, Robert G. Physical Chemistry. San Diego: Hardcourt Academic Press, 1993.
- Knight, Randall. Fysik för forskare och ingenjörer: En strategisk strategi. San Francisco: Addison Wesley, 2004.
Bidragsgivare och attribut
- Sarah Woods, Kris Baumgartner (UC Davis)