Heisenbergs osäkerhetsprincip


Svar

\ & = (0,40 \, kg ) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 16 \, \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]

Observera att \ (1 \, J = 1 \ dfrac {kg \, m} {s} \).

Volymen är inte egenskapen som betyder något, utan massa. Så konvertera till massa med densitet.

\

\ & = (2 \ gånger 10 ^ {- 3} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 8 \ gånger 10 ^ {- 2} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \]

\

\ & = (9,1 \ gånger 10 ^ {- 31} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 3,6 \ gånger 10 ^ {- 29} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]

Ett exempel som kan användas är ett glas vatten i en kopphållare inuti en rörlig bil. Detta glas vatten har flera vattenmolekyler som var och en består av elektroner. Vattnet i glaset är ett makroskopiskt objekt och kan ses med blotta ögat. Elektronerna upptar dock samma utrymme som vattnet, men kan inte ses och måste därför mätas mikroskopiskt. Som nämnts ovan i inledningen orsakar effekten av att mäta en liten partikel en förändring i dess momentum och tid i rymden, men detta är inte fallet för det större objektet. Osäkerhetsprincipen har alltså mycket större betydelse för elektronerna snarare än det makroskopiska vattnet.

  1. Chang, Raymond. Fysisk kemi för biovetenskap. Sausalito California: University Science Books, 2005.
  2. Mortimer, Robert G. Physical Chemistry. San Diego: Hardcourt Academic Press, 1993.
  3. Knight, Randall. Fysik för forskare och ingenjörer: En strategisk strategi. San Francisco: Addison Wesley, 2004.

Bidragsgivare och attribut

  • Sarah Woods, Kris Baumgartner (UC Davis)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *