Heisenbergs osäkerhetsprincip

Svar

\ & = (0,40 \, kg ) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 16 \, \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]

Observera att \ (1 \, J = 1 \ dfrac {kg \, m} {s} \).

Volymen är inte egenskapen som betyder något, utan massa. Så konvertera till massa med densitet.

\

\ & = (2 \ gånger 10 ^ {- 3} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 8 \ gånger 10 ^ {- 2} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \]

\

\ & = (9,1 \ gånger 10 ^ {- 31} kg) (40 \, m / s) \ nonumber \\ & = 3,6 \ gånger 10 ^ {- 29} \ dfrac {kg \, m} {s} \ nonumber \ end {align} \ nonumber \ ]

Ett exempel som kan användas är ett glas vatten i en kopphållare inuti en rörlig bil. Detta glas vatten har flera vattenmolekyler som var och en består av elektroner. Vattnet i glaset är ett makroskopiskt objekt och kan ses med blotta ögat. Elektronerna upptar dock samma utrymme som vattnet, men kan inte ses och måste därför mätas mikroskopiskt. Som nämnts ovan i inledningen orsakar effekten av att mäta en liten partikel en förändring i dess momentum och tid i rymden, men detta är inte fallet för det större objektet. Osäkerhetsprincipen har alltså mycket större betydelse för elektronerna snarare än det makroskopiska vattnet.