Germlager

Germlager, vilket som helst av tre primära cellskikt, bildat i de tidigaste stadierna av embryonal utveckling, bestående av endoderm (innerlager), ektoderm (yttre skikt) och mesoderm (mellanskikt). Kimskikten bildas under gastruleringsprocessen, när den ihåliga kulan av celler som utgör blastula börjar differentieras till mer specialiserade celler som blir skiktade över det utvecklande embryot. Kimskikten representerar några av de första stamspecifika (multipotenta) stamcellerna (t.ex. celler som är avsedda att bidra till specifika typer av vävnad, såsom muskler eller blod) i embryonal utveckling. Därför ger varje bakterieskikt så småningom upphov till vissa vävnadstyper i kroppen.

Endoderm är så kallad eftersom den är den innersta av de tre groddlagren. Celler som härrör från endoderm bildar så småningom många av kroppens inre foder, inklusive slemhinnan i större delen av mag-tarmkanalen, lungorna, levern, bukspottkörteln och andra körtlar som öppnar sig i mag-tarmkanalen och vissa andra organ, såsom som det övre urogenitala området och kvinnlig vagina. Endodermceller ger upphov till vissa organ, bland dem tjocktarmen, magen, tarmarna, lungorna, levern och bukspottkörteln. Ektoderm, å andra sidan, bildar så småningom vissa ”yttre foder” i kroppen, inklusive epidermis (yttersta hudlager) och hår. Ektoderm är också föregångaren till bröstkörtlar och det centrala och perifera nervsystemet.

Celler härrörande från mesoderm, som ligger mellan endoderm och ektoderm, ger upphov till alla andra vävnader i kroppen, inklusive hudens hud, hjärtat, muskelsystemet, det urogenitala systemet, benen, och benmärgen (och därmed blodet). Mesoderm är kimskiktet som skiljer evolutionärt högre livsformer (dvs. de med bilateral symmetri) från lägre livsformer (dvs. de med radiell kroppssymmetri). Mesoderm tillåter mer utvecklade organismer för att ha ett inre kroppshålrum som rymmer och skyddar organ, badar dem i vätskor och stöder dem med bindväv.

Eftersom groddskikten kan differentieras till ett stort antal organ och vävnader, de är speciella intresse för studier av mänsklig utveckling och för stamcellsforskning. En pluripotent stamcell är en som kan bli något av de tre groddskikten. De multipotenta stamcellerna som sedan utgör groddskikten ger upphov till specifika vävnadslinjer (t.ex. ett specifikt hudskikt eller till och med en härstamning i ett hudskikt). Studien av stamceller och celldifferentiering har gjort det möjligt för forskare att på ett tillförlitligt sätt producera specifika typer av celler från humana embryonala stamceller såväl som från inducerade pluripotenta stamceller (genetiskt omprogrammerade vuxna celler), vilket har ökat kunskapen om embryonal utveckling och underlättat utvecklingen av nya cellbaserade terapier.